Det är intressant att vara lite svartsjuk. Tycker ni inte? Med betoning på lite då förstås ;) Jag är inte speciellt svartsjuk men det har, i nästan alla förhållanden jag haft (nu när jag tänker efter), funnits en tjej jag haft lite "svårare" för. Som av någon anledning vädjat till min svartsjuka ådra; kittlat min magkänsla. Och min magkänsla har sällan fel.
Nu är Tobias på Svalbard tillsammans med min nuvarande ådra. Känns ju sådär lagom roligt.. om jag skall vara ärlig. Jag litar på honom men.. ändå. Ni förstår. Vissa saker gnager liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar