Kollektivt tack för era fina ord angående förr-förra inlägget. Ett inlägg som skulle visa mina skavanker (var skitnervös för det) och så boostade ni mig. Tack, underbara tjejer!!! Det gör att jag börjat formulera ett mål. Kanske inse så smått att jag klarar av det.
Har börjat träna lite mer seriöst nu. Och detta skall jag hålla denna gång! 1 maj är det två månader kvar till semestern och då vill jag ha min drömform, vilket gör att jag smygstartat satsningen så jag är redo till tusen på tisdag ;)
Tobias hjälper mig med min träning, vilket gör mig glad. Jag behöver nån som bestämmer över mig - och TROR på mig, annars hittar jag tusen andra saker att göra och skylla på. Samma gäller kosten. Vi tränade tillsammans i söndags och det gick så bra. Kan inte förstå att vi inte gör det oftare. Vi tränar båda två och umgås - varför inte kombinera det? Får bli ändring på det. Har börjat med löpningen nu när jag kollat att lederna hänger med och skall även försöka lägga in en del basövningar i gymmet. Den funktionella träningen vill jag dock inte tappa så jag måste hitta ett sätt att få in det också.
'
Dessa två var instruktörer på Playitas (fitnessresan jag var på). Heléne Ahlson kanske ni känner igen som gladiatorn Ice och den andra är Gyula - ett proffs på crossfit och funktionell träning. Jag fick rådet från båda att snarast formulera mig ett mål. Och slutorden från Heléne, på Arlanda, bär jag med mig. "Du har helt fantastiska förutsättningar! Kom på vad du vill satsa på, hitta en person som kan hjälpa dig och du kommer gå skitlångt."
Men målet.. Ibland blir jag så förvirrad när folk tror på mig och tycker jag kastar bort mina förutsättningar. När jag började träna var målet att hålla ihop min arbetsskada. I tanken är jag nog kvar där än :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar