Fråga en bäver och han kan svara på frågan om jag orkar gå till gymmet efter att ha jobbat eftermiddag. Svaret är naturligtvis nej. Däremot slängde jag i mig lite mat när jag kom hem, vilade en stund på soffan och lät mig sedan ledas till Ormberget för lite teknikträning skate. Det är så behändigt att leva med sin skidlärare ;)
Det kändes förresten som för drygt ett år sedan. Mörkt i skogen, jag lite halvt nervös, spänd i kroppen och förväntansfull. Denna gång vågade dock Tobias ge mig lite mer kritik, föreslå lite trix och jag vågade säga nej, vad tungt.. nu orkar jag inte mer. Annat var det förra året.
Det är så förunderligt egentligen. Redan 2010 hade jag tänkt gå skidkurs för Peter men då hade jag inte råd eftersom jag tog körkort. 2011 var det så dags och då visade det sig att Tobias också var skidlärare.. Tobias & jag träffades första gången sommaren 2010, på ett crossfitpass, men då var jag gift och otrevlig (Tobias ord). Dryga året senare hade jag en annan blick (också Tobias ord). Hihi. Det brukar heta ”skomakarens barn” men jag har bestämt mig för att ta till mig allt jag kan och inte låta prestige osv. ligga mellan oss. Jag måste inse att jag inte kan jämföra mig med honom, som åkt skidor hela sitt liv ;)
Nåja, idag är en ny dag och jag studsade ur sängen redan halv sex. Packade gymgrejerna och siktar på träning idag innan det blir skidor på teve hemma. Sitter på jobbet och väntar på att få plats i ett annat rum, där det just nu städas. Sneglar på mina medhavda mackor och börjar fundera på att hämta en kaffekopp innan vi sätter igång på allvar.
När :) jag flyttar till Luleå ska jag också gå skidkurs! (För att bli bra på att åka skidor, hoppas på att fortfarande vara gift då ;) )
SvaraRadera